Jag tror att vi alla någon gång, mer eller mindre, har velat undvika någonting som vi upplevt som jobbigt här i livet. Oftast så är det i grund och botten en känsla vi vill undvika. Kanske för att det är en jobbig känsla, något som skapar oro, något som vi har svårt att acceptera, eller en känsla som vårat intellekt inte tycker passar sig just nu. Återigen kommer jag in på det här med känslor – att de är själens språk. En känsla vill säga oss någonting, det är något som kommer ifrån hjärtat, ifrån vårat innersta. Men vi är många som gillar att springa. Det kan upplevas som det mest skonsammaste, som det mest bekvämaste, att slippa ta i tu med det där som värker, gnager, längtar, som vill göra sig hörda inom oss. Det är oftast lättare att inte känna, för ibland tycker vi att om vi känner för mycket känslor, då blir livet komplicerat … Men vi kan springa så fort vi bara kan, vi kan springa så långt bort vi bara kan. Vi kan fortsätta vardagen utan att stanna upp, vi kan boka resor, utflykter för att åka långt bort. Vi kan döva med mat, alkohol, socker, sex, shopping, allt som ger oss ett yttre stimuli kan verka dövande. Men tyvärr är det bara för en kort stund, efteråt kommer känslan tillbaka, kanske dessutom med ett sting av dåligt samvete. Och oavsett hur snabbt eller hur långt vi springer så kommer vi inse att den där flåsande känslan är kvar i nacken. Det spelar ingen roll vad vi gör för att förtränga, tysta eller döva det vi känner inom oss, för inom sinom tid kommer detta ifatt oss. När vi rymt ifrån mycket känslor under en lång tid, då kan det bli komplicerat, men någonstans måste vi alltid börja. Se inte detta som något fult eller jobbigt. Se detta, våra känslor, som något oerhört fint, oavsett hur svåra, jobbiga, opassande dem än är, så är det budskap till oss. Det är våra själar, vårat innersta som kommunicerar med oss och som vill vägleda oss framåt i livet! Om vi kan försöka att ge oss tid till att stanna upp och lyssna inåt lite oftare så behöver inte allt komma över oss på en och samma gång. Det behöver inte bli så stort och läskigt då så att vi måste rymma. Första steget är att bara acceptera de känslor som rör sig inom oss. Det behöver inte betyda att vi gillar situationen eller det vi känner, men att först bara tillkännage det genom att säga: ”Jag känner detta, jag gillar inte det men jag accepterar det ändå”, där har vi tagit första steget, från att rymma till att börja lyssna på våra känslor. Lev, älska, skratta, njut ❤️
Coachning
Nu finns det möjlighet att boka holistisk livscoachning hos mig, antingen på plats i Kungsbacka eller via telefon. Som nyutbildad erbjuder jag coachning till specialpris under den första tiden: 300 kr /tillfälle (45 minuter). Jag tror på att vi alla har svaren inom oss själva, oavsett vilket område i livet det gäller. Ibland kan det bara vara svårt att hitta dem på egen hand. Att få höra från andra människor vad vi bör göra eller inte göra kan i viss mån vara hjälpfullt, men den sanna vägledningen har vi inom oss själva. Som coach så finns jag därför där för dig som ett verktyg, som kan hjälpa dig att få tag på och fiska upp de där svaren du bär på inom dig, genom att ställa frågor och agera som ditt ”bollplank”. Som holistisk livscoach så vill jag hjälpa dig att nå djupare, att hjälpa dig att hitta och lösa upp det som hindrar dig från att utvecklas på det sätt du önskar i livet. I mitt synsätt så är dåtid, nutid och framtid kopplat till varandra. Ibland kan det då krävas att man även får blicka bakåt i livet, för att hitta tex projektioner, falska föreställningar och präglingar vi fått med oss från vår uppväxt och som format oss till dem vi är idag. I min roll som coach möter jag dig med empati, men jag är också ärlig, lyhörd och engagerad. Jag arbetar intuitivt i min coachning. Det är alltid du som bestämmer vad du önskar bli coachad i och där ifrån utgår vårat samtal. Jag jobbar under sekretess. OBS! Vill du har coachning på distans? Skriv då detta i meddelandefältet när du bokar. Du ringer upp mig på 0762275068 på utsatt tid. Välkommen att boka HÄR 🧡
Välj att fokusera på ljusglimtarna
All denna oro som nu är i samhället påverkar oss mer än vad vi tror. Att tankarna påverkar vårat immunförsvar bör tas i beaktning. Jag skriver detta för att jag vill att du ska förstå, för att du ska kunna hjälpa dig själv och andra i situationen som råder. Personligen har jag valt att inte kolla eller lyssna på några nyheter alls just nu, för att jag ska kunna må bra och fortsätta framåt så är det mitt val. Alla har ett val, det är det fina. Jag vill bara dela med mig av mina tankar, och detta är av ren kärlek, för att jag vill hjälpa alla er som är oroliga där ute. Vi är i en situation där vi inte kan styra, vi kan inte kontrollera, vilket är något vi inte är vana vid, och det kan skrämma både på individ- och samhällsnivå. Så istället får vi göra vad vi KAN. Vi kan försöka hjälpas åt, visa medkänsla, kärlek och omtanke på de sätt vi själva har möjlighet till, och göra det bästa av det. Mitt val att stänga av nyheterna ger mig energi, så att jag kan hjälpa andra människor just nu, vilket har varit mitt val och det är väldigt viktigt tror jag. Sen är det är faktiskt rätt svårt i dagens informationssamhälle att inte nås av nyheter, så det som är viktigt nås jag av ändå. Det är nämligen såhär, dina tankar omvandlas till kemi av hjärnan. Om du ser, hör eller upplever något som din hjärna uppfattar som skrämmande så släpper kroppen ur stresshormoner, som i sin tur sänker immunförsvaret och tillväxten av nya celler, vilket behövs varje dag. Så vi måste alla bli medvetna om våra tankar och vad som upptar vårat fokus, bli medvetna om VAD vi väljer att fokusera på. Jag tror det är viktigt att vi försöker fokusera på det positiva nu, och på vad vi kan göra för att hjälpa varandra. Människor i rädsla kan uppfatta mitt lugn eller mitt sätt att ”tänka positivt” som oansvarigt och provocerande. Jag förstår det, för när vi är rädda, så blir vi blockerade, det är som om vi låser oss och kan inte tänka och se klart. Vi ser det som vi uppfattar, och kanske inte det som är sanningen. Jag försöker låta bli att gå in i all negativitet som cirkulerar just nu för att inte gå in i den där låsningen, jag vill försöka hålla mig neutral och lugn för att se hela bilden, för att se bortom var vi är idag. Att oroa sig över något som vi inte kan kontrollera tar energi, påverkar hälsan och gör oss odugliga till att hjälpa andra. Allt jag kan göra är att ta mitt ansvar så gott det går, som att följa folkhälsomyndighetens råd, ta ansvar över mina tankar och visa medmänsklighet genom att hjälpa andra på de sätt jag kan. Liksom i livet när vi går igenom svåra upplevelser och jobbiga perioder i livet, så kommer vi ut på andra sidan, starkare och med många nya insikter. Så är det med situationen vi är i nu. Jag tror att ur detta kommer vi människor, både som individer men också som samhälle, att utvecklas och en dag kommer vi se att det blev någonting mycket bättre. Så håll ut, fånga de där ljusglimtarna i livet och håll fast vi dem ❤️
Stärk din hälsa med läkande mat!
I dessa tider vill jag erbjuda min hjälp för dig som vill stärka upp dig själv, din hälsa och ditt immunförsvar! Hjälp kroppen att stärka sig själv med hälsosam och läkande mat! 🙏🏻💚Så just nu erbjuder jag 50% rabatt på alla Kostrådgivnings-paket hela mars och april! Du väljer om du vill ha mötet med mig fysiskt eller på distans (telefon/Skype).Välkommen att boka på: https://www.bokadirekt.se/places/power-within-kroppsverkstan-30031💛💚🧡💛💚🧡💛💚🧡💛💚🧡💛
Att våga vara i kontakt med känslor
Det krävs mod att våga vara i sina känslor. Det krävs också mod att våga öppna upp och uttrycka sina känslor. För att uttrycka sina känslor så måste du först våga vara i dem. När du är i dem så måste du känna efter. När du väl känner dina känslor så måste du förlikas med dem och acceptera dem. Detta är en process, en process som man ibland måste få låta ta sin tid. Det är en individuell sak, från person till person, beroende på vad du bär i din ryggsäck från ditt förflutna. När jag säger förflutna så menar jag det som var igår, och dagarna innan dess, så som barndom, men för dig som tror på reinkarnation, kanske även från liv innan detta. Tanken är svindlande att vi kan bära med oss upplevelser i vårat cellminne vars härkomst är från tidigare liv. Varför är många rädda för att vara i sina känslor då? För att det kan vara obehagligt kanske du tänker. Och ja, det kan det verkligen vara, det kan kännas obehagligt och det kan göra ont. Men vad händer om vi inte är i våra känslor? Risken är att vi missar en hel del viktiga saker. Kanske missar vi viktiga händelser och viktiga människor i livet? Dina känslor är information. Dina känslor är ett språk, själens språk. Därav är din känslor information till dig från din själ, från din ande. Jag älskar det fina uttrycket ”Själen viskar medan intellektet skriker”. Själens röst är den där tysta viskningen. Viskningen som du behöver stillhet och tystnad för att höra. För det kan vara lätt att genom intellektets högljudda röst, missa den där viskningen. Genom att lyssna till intellektet så låter du ditt ego styra dig i livet. Egot väljer de mest praktiska och tryggaste lösningarna för dig. Men tänk om det inte är meningen att du ska välja de praktiska och trygga valen varje gång? Din själ viskar ”ta höger, du ska ta avfarten till höger nu”, men intellekt skriker ”vi ska fortsätta på denna vägen som vi känner till!”. Men tänk om du missar något viktigt på den där avfarten? Tänk om du missar ditt drömjobb, din livspartner eller bara en upplevelse som skulle få dig att växa som person? Fundera på, vad är det värt? Vad är ditt liv värt för dig? Hur vill du leva ditt liv? Vill du fortsätta rakt fram på den trygga vägen som egot känner till, eller vill du kasta dig ut, ta en avfart till höger för att se vart din själ innerst inne vill? Vågar du möta dina känslor då? Kan det då vara värt att våga stanna kvar, känna efter och sen acceptera? Det är ditt liv, och det är alltid upp till dig själv. Det jag vill säga dig, baserat på min egen erfarenhet, så är det alltid värt att lyssna inåt och att följa hjärtat, eller själen, kalla det vad du vill. Oavsett hur smärtsamt det kan kännas, så är det inget farligt. Men det kan ta tid att komma underfund med vad som är vad, vad är mitt ego som talar och vad är min själ? Men börja med att ge dig själv stillhet och tystnad. Stäng av tv:n, mobilen och lägg bort boken. Sätt dig ner, andas och ta kontakt med ditt hjärta genom att lägga handen på hjärtat och tänk dig att du har en koppling som går mellan din hjärna och hjärta. Föreställ dig att du plockar ner fokuset till hjärtat. Sitt där, och känn efter hur det känns. Ge dig själv ett tema i livet du funderar över, det kan vara jobb, kärlek, familj osv. Kanske kan du då rent fysiskt känna något hända i kroppen när du tänker på ditt tema? Vad är din känsla just nu? Vad är det första som dyker upp? Det kan vara en känsla, en bild, ett ljud, det första som kommer till dig, det är din själ, men det som kommer direkt efter är ditt intellekt. Tillåt dig att känna, och stanna kvar i känslan. Är den obehaglig så acceptera det. Det är först när du vågat stanna kvar och accepterat känslan som du kan förstå vad du innerst inne vill. Ha mod att känna efter vad dina känslor säger dig. Ge dig själv det, för du förtjänar det fina som kan komma av det. Ha tålamod, ta ett steg i taget, tillåt dig att känna och lyssna till den där viskningen ❤️
När livet ställs på ända
Ibland ställer sig livet på ända och ofta så är det på en och samma gång. Det är ungefär som den gången när vägghyllorna med gamla porslinsföremål rasade. En vägghylla släppte plötsligt från sitt fäste och allt där på rasade ner i en sådan kraft och med sådan fart att det på vägen ner hinner dra med sig alla andra hyllor också, för att till sist landa på golvet i en enda hög av spruckna, söndriga och vissa helt förstörda föremål. Det var svårt när jag stod där i chock och tittade på den stora röran. Jag tänkte – Hur gick det här till? Det gick så snabbt, på ett enda ögonblick så var väggen tom och allt låg i en enda hög på marken. Jag tänkte – Hur fasen ska detta kunna fixas igen? Det var inte bara en hylla som rasade, utan alla hyllor rasade på en och samma gång. Vad ska jag nu göra? Hur ska jag få ordning på detta? Var ska jag börja? För samtidigt som hela den där röran måste tas itu med så får jag ju inte glömma av resten av hemmet som måste underhållas för att fortsätta som vanligt. Det tar energi. Men sanningen är att det finns inga genvägar, det är bara att kavla upp ärmarna och ta tag i den översta saken i den högen och sedan ta en sak i taget. Ta upp en sak, granska den. Okej, den är sprucken men fortfarande vacker, ska jag spara den där fastän den är sprucken? Kanske kan jag vrida på den där lilla saken så att sprickan inte syns. Men hjälper det? För varje gång jag ser den så vet jag ju att den inte är sådär perfekt som jag vill att den skall vara, för jag har gömt den där sprickan på baksidan, dessutom vet jag inte för den skulle kunna gå sönder i vilken sekund som helst. Nästa sak jag plockar upp har gått i flera bitar. Jag frågar mig själv, går den här att laga? Kan jag rädda den här? Eller skall jag tvingas att släppa taget om den och slänga den? Sådär fortsätter det tills högen till sist är tom. När högen är borta så är jag trött, jag vill bara lägga mig på soffan och sova i flera dagar, återhämta mig. Men så tänker jag att nu när hyllorna ändå är nere så kanske jag skulle passat på att måla om väggen där bakom hyllorna? Så jag gör det och när jag sedan sätter tillbaka de tomma hyllplanen så inser jag, dels hur fint det blev, men också hur mycket plats jag nu har fått för nya saker att sätta där på hyllan. Om de där hyllorna inte hade rasat ner samtidigt, så skulle jag aldrig ha fått tummen ur att målat den där väggen och inte heller skulle jag fått möjligheten att fylla de där väggplanen med nya, hela och fina saker. Så när man står där mitt i det, då är det jobbigt, ja det kan vara outhärdligt. Men tänk då på den dagen, då du kommer att stå där och allt är rent, fint och uppstädat, då kommer du förhoppningsvis vara glad att det där väggfästet släppte och tog med sig alla dina hyllor, för det gav dig i slutändan plats för nya och väldigt fina saker.
Sökandet efter sanningen
Vem har alla svar? Vem besitter denna gudomliga roll att kunna svara på livets stora frågor? Som, vad innebär det att säga ja till livet? Vad innebär det att ta vara på livet, eller att leva livet? Carpe diem och allt det där? Vad är mitt syfte? Varför är jag ens här? Vad är rätt för mig? Vart ska jag? Ja om du förväntar dig ett svar, så är jag ledsen, jag har tyvärr inte det. Men jag vet en som har svaret! Japp, du hörde rätt, jag vet en som har det gudomliga och heliga svaret! Nyfiken? Ja jag förstår det, men kanske kommer du inte att uppskatta mitt svar. För idag vill vi gärna ha snabba och enkla svar. Och den som har svaret kanske inte alltid tycker det är så enkelt att komma upp med det, och dessutom så kan det ibland ta lite tid. Men vem är då denna magiska och gudomliga varelse som besitter svaren på livets stora frågor? Det är inte jag, det är inte dina föräldrar, det är inte din partner, det är inte din terapeut, det är inte någon typ av guru och det är inte heller några böcker som besitter alla dessa svar. Sanningen är att det är DU. Ja, du är den där magiska och gudomliga varelsen som besitter sanningen om dig själv!Det är så väldigt lätt att leta efter sanningen någon annanstans, att jaga runt på ett ställe utanför sig själv, som om vi har tappat en del. Som en borttappad nyckel som vi letar efter för att kunna låsa upp. Men sanningen är att du har den där nyckeln och har haft hela tiden medan du jagat runt och letat över hela jordklotet eller läst ett femtiotal självhjälpsböcker för att hitta den del som ”saknas” eller för att hitta svaren. När vi söker efter någonting så innebär det att vi tror att något saknas, men sanningen är att det aldrig saknas något, för du har det inom dig, hela tiden. Men du har bara inte funnit det, och det är en stor skillnad! Hur gör man då för att finna sanningen och svaren? Ibland behöver vi hjälp och råd med hur vi ska göra för att finna de där nycklarna. Då kan man ta till hjälp, av tex en coach, någon som kan finnas där som ett bollplank, eller som ditt verktyg att plocka fram svaren inom dig, men själva jobbet kan ingen annan än du göra. Meditation, tystnad och stillhet kan vi också behöva för att riktigt höra svaren. Någon klok person sa, att intellektet skriker medan själen viskar. Just därför kan det vara så viktigt att få den där tysta stunden där du kan öva på att dämpa det högljudda intellektet och lyssna till den där viskningen inom dig, för det är just den som bär på alla svar. När vi inser att vi besitter all den där sanningen som vi sökt efter, att vi sitter på alla nycklar till vårat livs framtid, först då kan vi sluta jaga runt utanför oss själva och börja tittat inåt, och då på riktigt börja få fatt i sanningen, i din sanning!
Salted Caramel & Hazelnut Bars
Detta inlägg innehåller annonslänkar Dessa bars är farligt goda! Salt karamell och hasselnötter tillsammans, mums! Passar lika bra efter träningen, som till fikat. Ingredienser: 2 dl cashewnötter 1,5 dl hasselnötter 1,5 dl urkärnade soltorkade dadlar 3 tsk lucuma pulver* 2 msk kokosolja 1 tsk salt 1 tsk vaniljpulver Gör så här: Mixa hasselnötter snabbt, det ska vara grovhackade och lägg vid sidan av i en liten bunke.Mixa dadlar väl i en den rena matberedaren.Tillsätt resten av ingredienserna (utan hasselnötterna!) och mixa.Sedan blandar du ner massan med de hackade dadlarna. Det är enklast att blanda ihop det med händerna.Tryck ut på ett bakplåtspapper, skär i rutor eller rektangulära bars och låt stå i kylen. De fungerar fint att förvara i frysen! *Lucuma pulver är en del av sötningen i detta recept och smakar som en blandning av kola och vanilj och passar därför väldigt bra i dessa ”caramel” bars. Pulvret utvinns ur frukten lucuma, som torkas i 45 grader innan det mals ner till ett finkornigt pulver. Frukten växer på träd högt upp i Andernas bergstoppar, främst i Peru, men även Ecuador och Chile. Frukten hade stor betydelse redan bland inkafolket, både som föda, inom handeln och i religiösa ceremonier. Förutom att lucuman smakar gott, så är den också fylld av nyttigheter, som fibrer, antioxidanter, vitaminer och mineraler, betakaroten, kalcium, fosfor och järn. Dessutom har lucuman ett mycket lågt GI (glykemiskt index), på cirka 25, som gör att det inte påverkar ditt blodsocker i lika höga grad.
Begränsningar
Lever du ditt liv som den du vill vara och på det sätt du vill? Eller lever du ett liv med begränsningar som hindrar dig från att leva fullt ut? Begränsningar, ett synonymt ord är reduktion, eller ofullkomlig. Det är något som är minskat, något som inte är helt. Något som inte kan, eller inte får lov att expandera och vara helt. Det kan vara du, din själ, ditt hjärta, dina drömmar, dina önskningar, hela du som inte får lov att vara hel och fullkomlig. Vad är helt och fullkomligt då? Det är ett svar bara du själv vet, för det är det som din själ viskar om du stannar upp och lyssnar, det är det som ditt hjärta bultar extra hårt för. I varje människa finns en dröm om något, en dröm om lycka, hälsa, framgång, kärlek eller vad det än må vara. Det kan vara en stark önskan om att få vara med den man älskar, det kan vara en dröm om ett mål man vill uppfylla eller längtan efter att våga vara sig själv och bli respekterad och acceptera för just det. När vi inte tillåter oss själva, eller inte får lov att göra eller vara så som vårat hjärta vill då är vi inte heller hela. Begränsningar är något som vi antigen medvetet eller omedvetet sätter på oss själva, men det kan också vara någon eller något utanför oss själva som får oss att sätta begränsningar på oss själva. Det får oss att lägga band på oss själva och våra önskningar. Det är så lätt att ”nöja” sig med saker och ting. Man nöjer sig med den där partnern fast man inte är lycklig för det är tryggt eller bekvämt att ha någon där, nöjer sig med det där jobbet trots att man drömmer om något annat för att man tror att det bara är det man klarar av, eller nöjer sig med den där lönen för man tror att det är den man är värd fast än man egentligen tycker att man gör ett bra jobb som förtjänar mer, nöjer sig med livet för den där drömmen man har är ändå omöjlig, nöjer sig med sitt boende fastän man vantrivs för att man ändå inte har råd med drömhuset. Vem är det som säger alla dessa saker som vi tar som sanningar och som sedan sätter begränsningar på oss? Vem är det som säger att du inte skulle hitta kärleken och lyckan med någon annan? Eller vem är det som säger att du inte skulle kunna lyckas med din dröm eller att du inte förtjänar en bättre lön? Är det du själv som säger det? Eller är det präglingar från din uppväxt? Eller är det någon vedertagen ”sanning” som florerar i samhället? Vi kanske ”nöjer” oss med det näst bästa alternativet för det är det som anses mer lämpligt, mer troligt, mer simpelt eller mer accepterat. Men vad finns egentligen där under alla begränsningar? Om du klipper alla band som håller dig bunden, frigör dig från fotbojor och kedjor som hållit dig fången. Vad finns då där under alla pålagringar om du skalar av? Skala av din omgivnings uppfattning om dig, skala av samhällets förväntningar på dig, skala av dig dina egna begränsande tankar och uppfattningar om dig själv. Vad finns där inne om du börjar leta ordentligt och tar dig ända in till kärnan, in till hjärtat där själens essens finns. Vad finns där? Vem är du där? Vad har du för drömmar och önskningar där? Vad vill du där? Ställ dig frågan ”Om jag får drömma helt fritt … Vem är jag då? Vad vill jag då? Vad längtar jag efter då?” Jag tycker aldrig du ska ”nöja” dig, du förtjänar mer än så! Gör dig av med det som begränsar dig från att vara ditt autentiska jag. Du förtjänar att i alla bemärkelser, leva ditt liv fullt ut. DU förtjänar det ❤️
Rawfood kaka med smak av pepparkaka
Detta inlägg innehåller annonslänkar Här kommer ett riktigt smarrigt recept på små rawfood kakor med smak av pepparkaka, perfekta inför adventsmyset! Ingredienser:(Blir ca 18 bitar) 12 st färska dadlar 2,5 dl rostad kokos 2 msk kokosolja 1/2 – 1 tsk honung 4 tsk pepparkakskrydda 0,5 tsk äkta vaniljpulver Till andra lagret: 80 g 70% mörk choklad (jag gillar Vivani eller Garants ekologiska choklad) 2 msk pressad apelsin 1 msk kokosolja Apelsinzest Gör så här: Kärna ur dadlarna och lägg i en matberedare med knivblad.Smält varsamt 2 msk kokosolja. Tillsätt kokosoljan, den rostade kokosen, honung, pepparkakskrydda, vaniljpulver och mixa.Klä en liten form ca 9 x 18 cm med bakplåtspapper (jag använde en liten avlång brödform men som jag bara använde 3/4 av ungefär).Tryck ut degen i måtten 9 x 18 cm.Pressa apelsin.Smält chokladen i ett vattenbad och rör ner kokosolja och pressad apelsin.Häll chokladen över degen. Riv lite apelsinzest över kakan och låt stå i kylen. Skär sedan i små fyrkantiga bitar och servera.Går fint att förvara i frysen! 😋
