Det krävs mod att våga vara i sina känslor. Det krävs också mod att våga öppna upp och uttrycka sina känslor. För att uttrycka sina känslor så måste du först våga vara i dem. När du är i dem så måste du känna efter. När du väl känner dina känslor så måste du förlikas med dem och acceptera dem. Detta är en process, en process som man ibland måste få låta ta sin tid. Det är en individuell sak, från person till person, beroende på vad du bär i din ryggsäck från ditt förflutna. När jag säger förflutna så menar jag det som var igår, och dagarna innan dess, så som barndom, men för dig som tror på reinkarnation, kanske även från liv innan detta. Tanken är svindlande att vi kan bära med oss upplevelser i vårat cellminne vars härkomst är från tidigare liv.

Varför är många rädda för att vara i sina känslor då? För att det kan vara obehagligt kanske du tänker. Och ja, det kan det verkligen vara, det kan kännas obehagligt och det kan göra ont. Men vad händer om vi inte är i våra känslor? Risken är att vi missar en hel del viktiga saker. Kanske missar vi viktiga händelser och viktiga människor i livet?

Dina känslor är information. Dina känslor är ett språk, själens språk. Därav är din känslor information till dig från din själ, från din ande. Jag älskar det fina uttrycket ”Själen viskar medan intellektet skriker”. Själens röst är den där tysta viskningen. Viskningen som du behöver stillhet och tystnad för att höra. För det kan vara lätt att genom intellektets högljudda röst, missa den där viskningen. Genom att lyssna till intellektet så låter du ditt ego styra dig i livet. Egot väljer de mest praktiska och tryggaste lösningarna för dig. Men tänk om det inte är meningen att du ska välja de praktiska och trygga valen varje gång? Din själ viskar ”ta höger, du ska ta avfarten till höger nu”, men intellekt skriker ”vi ska fortsätta på denna vägen som vi känner till!”. Men tänk om du missar något viktigt på den där avfarten? Tänk om du missar ditt drömjobb, din livspartner eller bara en upplevelse som skulle få dig att växa som person?

Fundera på, vad är det värt? Vad är ditt liv värt för dig? Hur vill du leva ditt liv? Vill du fortsätta rakt fram på den trygga vägen som egot känner till, eller vill du kasta dig ut, ta en avfart till höger för att se vart din själ innerst inne vill? Vågar du möta dina känslor då? Kan det då vara värt att våga stanna kvar, känna efter och sen acceptera? Det är ditt liv, och det är alltid upp till dig själv.

Det jag vill säga dig, baserat på min egen erfarenhet, så är det alltid värt att lyssna inåt och att följa hjärtat, eller själen, kalla det vad du vill. Oavsett hur smärtsamt det kan kännas, så är det inget farligt. Men det kan ta tid att komma underfund med vad som är vad, vad är mitt ego som talar och vad är min själ?

Men börja med att ge dig själv stillhet och tystnad. Stäng av tv:n, mobilen och lägg bort boken. Sätt dig ner, andas och ta kontakt med ditt hjärta genom att lägga handen på hjärtat och tänk dig att du har en koppling som går mellan din hjärna och hjärta. Föreställ dig att du plockar ner fokuset till hjärtat. Sitt där, och känn efter hur det känns. Ge dig själv ett tema i livet du funderar över, det kan vara jobb, kärlek, familj osv. Kanske kan du då rent fysiskt känna något hända i kroppen när du tänker på ditt tema? Vad är din känsla just nu? Vad är det första som dyker upp? Det kan vara en känsla, en bild, ett ljud, det första som kommer till dig, det är din själ, men det som kommer direkt efter är ditt intellekt. Tillåt dig att känna, och stanna kvar i känslan. Är den obehaglig så acceptera det. Det är först när du vågat stanna kvar och accepterat känslan som du kan förstå vad du innerst inne vill.

Ha mod att känna efter vad dina känslor säger dig. Ge dig själv det, för du förtjänar det fina som kan komma av det. Ha tålamod, ta ett steg i taget, tillåt dig att känna och lyssna till den där viskningen ❤️